Advent

 

När första ljuset brinner
står julens dörr på glänt
och alla männskor glädjas
att fira få advent

 

När andra ljuset brinner
är snart Lucia här
Hon bjuder oss på kaffe
och bud om julen bär

 När tredje ljuset brinner
vi juleklappar syr
och alla bakar kakor
och har ett väldigt styr

Det finns ett litet, litet ord som jämt gör mej så glad. Varenda timme dansar det kring räknetalens rad.	Det skuttar som ett litet troll uti min läsebok. Jag undrar och jag drömmer och jag svarar rent på tok.
Jag minns det strax på morgonen och sent i sömnvarm kväll. Det smakar på min tunga som en ljuvlig karamell.	Vad gör det att december är så lång och grå och ful när ordet som jag tänker på och drömmer om är JUL!

Tomten dansar runt granen,
med de små barnen.
I säcken klappar han har,
han är en rar liten tomtefar.
Barnens ögon tindrar.
Julen är äntligen,
den som vi håller så kär.

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och brinna.
Kan ingen stoppa en råttgrå Ford
innan den hinner försvinna.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fru och barn,
snön lyser vit på maken.
Endast tomten är haken.

Juldikt

Ännu blomma granarna och ännu ropar göken.
Ännu dröjer ljuset kvar i julis ljumma natt.
Ännu brinna svedarna och skira svedjeröken
dalar likt ett doftrikt flor kring ängens blomsterskatt.
Ännu lysa stjärnorna som matta ädelstenar.
Ännu bär var midnattssky en fin och blekröd rand.
Ännu äga du och jag vår lyckas underland.

 

Tomten vandrar till ladans loft:
där har han bo och fäste
högt på skullen i höets doft,
nära vid svalans näste;
nu är väl svalans boning tom,
men till våren med blad och blom
kommer hon nog tillbaka,
följd av sin näpna maka.

Nu så kommer julen

Nu så kommer julen, nu är julen här,
lite mörk och kulen, men ändå så kär.
Han i salen träder med så hjärtligt sinn
och i högtidskläder dansa barnen in.

Ljusen och lanternan glimma högt för dem
och den klara stjärnan ifrån Betlehem.

Brinn du julens stjärna, lys min barndoms stig.
Ack så gärna, gärna, ser jag upp till dig.
Som jag dig förstode: liten liksom jag
var också den gode Frälsaren en dag.

Och då sken du redan på hans krubba klar
och så sken du sedan intill våra dar.